Umeå nästa...

Hopp i galopp, då var det dags för månadens besök nere i Umeå! Tja helst av allt skulle jag vilja vara kvar uppe i Luleå och träna hund. Nå väl. Det hinns med. Idag har jag tränat lydnad med Ylva och Stina, ja jag har ju inte tränat MED dem utan tillsammans med dem. Skruttan och jag filar på apportering - än finns det hopp. Hon är så duktigt, den lilla kängurun. Åter på torsdag!

Sök

Nu har vi avverkat ännu ett sökpass. Skruttan kopplar på näsan bra och sökarbetet är jag nöjd med. Däremot måste vi arbeta på markeringarna så att de sitter. Så nu är det det som gäller! Hon jobbar bra i olika miljöer och är inte alls berörd av miljön. Hoppas som en känguru i på allt som går att hoppa på. Kom på mig själv att jag styr henne ganska mycket, så nu blir det hitta övningar utan mattes inblandning... Det kommer hon nog att tycka är bra! I morgon är det lydnad som gäller! Förresten, det är ingen där ute i cyber rymden som är villig att låna ut en husvagn två veckor i sommar? I så fall hör av er ;-)

Lille Kängurun...

Lilla Kängurun har idag gjort sina första timmar i statens tjänst. Jag var inbjuden instruktör på gruppchefskursen för att ge nya gruppchefer en liten "aha" upplevelse när det gäller hundtjänst. Först så hade jag lite teori inne och det var kul. En rolig grupp på 14 deltagare som vågade ställa frågor och hade egna idéer och funderingar. Sedan gick vi ut och så fick de se en ljudmarkering. Skruttan tyckte det var latjoo och plockade figuranten med en gång (jag är alltid lite nervös att det inte skall fungera). Sedan för att de skulle se att det finns mer än vanlig patrullering så visade jag en sökövning - början till sök runt byggnad. Gisses lilla Skruttan tyckte det var jätte kul och skällde gladeligen ut min figurant, som visade vara son till en gammal bevakningsinstruktör från Luleå. Nu har hon dukat under och ligger och snazzar i sängen.

Det tar sig...

... och då menar jag inte i brasan! ;-) Nä, jag har äntligen tagit tag i Skruttans lydnadsträning och dyligt. Vaknade tidigt i dag och jag har inte bestämt mig för att det var på grund av att Kärlekens flygtaxi kom och hämtade honom eller för att solen sken! Kikade på klockan och bestämde mig att ta mig ut till klubben. Visste ju att Ylva och Kaxa skulle komma farande vid nio. Sagt och gjort...

På vägen ut la jag upp planen noga. Två moment skulle tränas i dag. Inkallning med läggande och apportering med fokus på avlämningarna. Ett moment i taget. Vi började med inkallning med läggande och HURRA! polletten har trillat ner. Lite taskigt eftersom det var halt, men hon gör det bra. Vi varvade med fritt följ och hör och häpna inte så mycket pip där inte. När Ylva kom ut la vi hårda spår. Skruttan var lite okoncentrerad och jag tror faktiskt det har lite med att jag INTE planerat denna övning i mitt huvud. FY på mig ordentliga planeringar hädanefter. Efter spåren körde Ylva uppletande, en pluss i kanten till mig som höll mig till min planering och inte hakade på - men det var nära! Det blev ett pass till med läggande med gång och jag satte nog griller i huvudet ett tag på Ylva och Annelie (som kom smygande med Grålle) eftersom jag sa att jag skulle träna inkallning med läggande utan läggande! Jag menade ju att Skruttan inte skulle behöva ligga som utgångsposition när jag lämnade henne! Ylva for till jobbet och jag kikade lite på vad Annelie sysslade med. Det såg jätte kul ut, men tyvärr har jag inte tålamodet med klicker. Nemom var så söt när han trampade och vred sig på pallen. Nu har jag ju förstått vad ni sysslar med hemma i köket!

Efter ett tag gick jag och körde apportering. Hämta och gripa inget problem, utan det var det här med att hålla fast vid avlämning. Skruttan har ju haft en tendens att släppa och komma i utgångspositionen. Ett litet hopp hade tänds tidigare idag när hon kom in med en leksak och satte sig lite snett men utan att släppa. OCH HURRA! Även här har hon fattat efter all träning hemma. Hon kommer in och sätter sig och kikar på mig. Jag får bara inte vara för säker och vänta för länga får då släpper hon. Sättandet är lite snett, men HON håller fast. JIPPI!

Tuffade hem när jag blev hungrig och planerade eftermiddagens pass inomhus. På agendan stod kryp. Gissa om jag även här blev förvånade när hon kröp vid min sida utan att jag böjde mig ner hela vägen. Så vi jobbade på med detta. Nu ligger hon nöjd vid mina fötter efter eftermiddagsturen tillsammans med Q och matte har börjat planera träningen... så att vi kan matcha alla andra duktiga ekipage i bevaknings DM! Då har vi bara momentet STEGEN kvar att fundera över...

Alltid lika förvånad...

Huvva, vad är det som gör att folk aldrig är nöjda?! Varför skall man träta och vara irriterade på varandra, kan man inte glädjas tillsammans och klappa varandra om ryggen och ge varandra uppskattning?! Visst vi kan inte dra jämnt med alla - det kunde ju faktiskt inte ens Jesus, men vi kan respektera varandras olikheter....

Nog om detta! Var ute på klubben här om dagen och tränade lite lydnad. Det var kul och Skruttan skötte sig fint. Däremot måste jag även här göra en träningsplan. Så det skall jag fila på när jag är i Umeå och har lite distans. Far ner på tisdag och kommer hem på torsdag. Japp, bara tre dagar i Umeå! Körde sök i byggnad också! Kul... men jag måste befästa markeringen bättre, så det kommer att bli rena markeringsövningar ett tag framöver.

Visioner, drömmar och mål...

Åhå...! Nu har jag ordentligt tagit tag i mina drömmar och visioner. Jag har som ni vet börjat studera igen, för att förverkliga min dröm att bli specialpedagog! En härlig utbildning som verkligen ger mig verktyg som jag kan använda både privat och i yrkeslivet.

En annan vision är ju att hitta en "hund" som passar mig. Quarko har ju varit drömhund, men för egen för att köra skydd med, då han anser att han klarar allt själv. Däremot har han fått mig att få upp ögonen för bevakning! Han har tagit mig till två segrar i Bev. DM och två starter i SM. Nu har jag Skruttan och inser vilken "oslipad" diamant jag har här hemma. Så nu, efter F21 besöket då jag skrev på hennes kontrakt, blev jag ordentligt peppad och ja, nu tar vi tag i det hela och ska starta vår skyddsträning. Vi är anmälda till en skyddskurs nu i maj!

Ett annat mål jag har haft är att dela med mig till andra alla mina funderingar och tankar om bevakning, samt inspirera andra till att börja denna underbara "sysselsättning". Därav har jag utbildat mig till bevakningsinstruktör. Kurserna på Tjh. skolan har varit helt värda att gå. I går fick jag glädjande besked och även i sommar kommer jag få tillbringa två veckor med likasinnade människor! Japp, nu skall jag gå skede tre i SäkSök samnt en annan utbildning! Detta skall bli så kul.

Dessutom, vilket jag tror alla har innerst inne, så har drömmen om min egen lilla familj slagit in! NÄ, jag är inte gravid. Men ni vet den där lilla drömmen som vi alla går och längtar efter, drömmen om KÄRLEKEN, huset, osv. Den har ju också slagit in! Visst inser ni som läser detta att våren är på väg!

Kontraktskrivning på F21

Hej hopp alla vänner... Nu har jag varit inne och skrivit på mitt B-kontrakt till F21. Så nu är det bara för Skruttan att visa vad hon går för! Ha, ha... nåväl. Det blir nog bra. Till hösten skall vi få gå kurs till Tjh1, som det ser ut i alla fall. Kul, kul... äntligen mer bevakning! Sprang på Helena ute på F21 och vi skall väl tillsammans med Tojjan komma igång med träningen. Hm... sporra varandra till träning... ;-)

Angående resultatregistrering på SKK så har nog större kaoset slagit in. Fortfarande bara tre hundar registrerade från vårt prov. Jag och Annelie måste nog så småningom åka ner personligen med alla papprena för att allt skall komma till rätt personer! Gissa om vi börjar bli lite trötta på denna pappers cirkus! På måndag så skall vi bevaknings nördar träffas ute på klubben för att planera vårens aktiviteter. Ska bli kul nu när vi har blivit ett gäng som satsar på detta. Ja, just nu är jag nöjd med mitt val av att ha gjort Skruttan till FV-hund. Har extra kontrakt till HV så vi inte missar något där.

Choklad...

Skulle väl tagit kort på den goda chokladen som Kärleken hade med sig från Bryssel... men jag har snart ätit upp varenda en av alla lyx-cholkandbitarna! Mums vad de var goda! Ibland kan det vara bra att skicka honom utomlands. Skidåkningen har legat nere ett tag. Har kännt mig lite krasslig. Igår var dock Skruttan på tur med Ullis och Ozzy, medan jag passade lilleman. Han vaknade lagom tills de precis hade gett sig i väg. Vi delade en smörgås och sedan badade lilleman i baljan. När mamma och vovvarna återkom så luktade han gott... Tyvärr varade det inte så länge, utan han spydde strax därefter. Som tur var när både mamsen och papsen var hemma så tant Carin hann smita från spytorkandet och fifflade med lite annat. Stackars lilleman - han åkte in i duschen igen! På kvällen var vi och åt på Aisian kitchen. Vi orkade helt enkelt inte laga mat igår.

SOL, VÄRME...

Äntligen har solen hittat oss här uppe! Igår njöt jag och vovvarna av eftermiddags solen. Vi tog en lugn promenad runt Tomholmen. Quarko hängde på men han har inte riktigt samma tempo som förut, men jag tro han njöt i fulla drag i vårsolen. Skruttan har varvat ner, nu efter ett par veckors regelbunden fysträning och tokrusar inte runt åt alla håll.

I dag har jag och Skruttan träffat Kaisu och Manzi ute på F21. Vi avverkade en mil med hundarna, men den här gången var det verkligen med livet som insats! Gissa om det gick i hundra nittio i början och halt var det. Vi fick faktiskt släppa lös dem ett tag för att inte dräpa oss. Skruttan har ett bra "löphuvud" och vill helst inte ligga sist. I dag var blev hon dock trött ganska fort för att vi innan skidpasset hade varit ute och skottat av altanen - rättare sagt jag skottade och Skruttan gjorde allt för att sabotera med hjälp av Quarko. I morgon kommer Kärleken hem!

Lite bilder från sommaren -08

Kokkulaforsen

Loupioberget (tror det stavas så)... Tomten var inte hemma!

Harsprånget

Dundret

Mera skidor!

I dag träffade jag åter Kaisu och Manzi ute på F21 för att ta en tur i skidspåret. Vi bestämde oss att ta milen igen. Jag började med att rasta Skruttan och Quarko - tror faktiskt att Q uppskattade att få ligga kvar i bilen. Vi startade samtidigt och redan vid starten insåg jag att denna tur skulle gå lite med hjärtat i halsgropen. På grund av dagsmejan så var det glashalt. Hade inte fått på mig skidorna ordentligt då Skruttan bestämde sig för att det var dags att sticka. Tjong i medaljongen så låg jag på rygg och svor som en borstbindare. Undrar just vad de värnpliktiga som passerade tänkte vad det var för en snöig filur som svor åt en alldelses yr grå känguru som halvstudsande väntade på att få ge sig i väg.

Idag startade vi samtidigt och hundarna drog på i ganska lagom takt - ingen tjuvrusning här inte, men oj så det gick. Tror även att Kaisu fick se mer av snö vid ett tillfälle ;-) Skruttan och Manzi kämpade på jättebra. Själv fick jag kämpa för glatta livet att hålla mig på rätt fötter. Förstår hur Bambi kände det när han hamnade ute på den frusna isen. Summa kardemumma, så gick det mycket bättre än sist. Skruttan drog på och orkade mycket längre och hade konstant drag i linan - själv orkade jag också längre - dock "tog" vi slut i slutet på varvet. Manzi kämpade också på bättre den här gången. I morgon är det vilodag - vilket både jag och Skruttisen ser fram emot. Kärleken är i Bryssel, så nu myser vi i ensamheten på kvällarna och Skruttan har gjort anspråk på hans del av sängen.

Härliga vårvinter...!

Hej och galopp alla vänner! Idag har jag och Kärleken tapetserat färdigt en vägg till. Ha, ha... vad det tar tid, men tyvärr så har vi mycket annat att göra så renoveringen görs så fort vi får någon tid över. Men nu har vi målat, tapetserat i veckor... Kanske blir det klart någon gång innan vi blir pensionärer. I går var jag och Ylva i Boden för planering för 2010 års huntjänst. Nu hoppas jag att allt kommer att gå igenom de högre makterna, så vi kan genomföra det. I så fall blir det ett roligt år!

I går var det vilodag för mig och Skruttan, men idag så hade vi date med Kaisu och Manzini ute på F21. Vi har tillsammans avverkat ännu en mil ute i skidspåret på F21. Skruttan drog bra, låg länge längst fram och drog och ville inte alls släppa förbi Manzi och Kaisu. Hon tröttnade i slutet, men blev tvär sur när jag skulle låta Manzi och Kaisu ligga före. Då tjurade hon ihop och drog tills hon låg före. Nu vet jag att hon orkar mycket längre än hon visat. Hon vill ha någon som jagar henne! Både jag och Kaisu tror att de hundarna blev trötta pga av den urladdning de gjorde i början. Skruttan gör ju alltid så... Hur skall vi få dem att öppna lungare? Nästa gång skall vi starta samtidigt och se om det blir lugnare då! Eller...?!

Idag blev det milen...

I går var jag och vaccinerade vovvarna. I rasande tempo blev vi mottagna på djursjukhuset. Den bistra verkligheten gjorde sig påmind... Två små tjejjer satt och grät i väntrummet. De hade kommit in med en hund som antagligen inte mådd bra. Lill matte grät och vännen gjorde allt för att trösta henne. De väntade på att mamman skulle komma. Veterinärerna skötte det bra och stod på sig när flickan ville in till vovven utan mamma. Starka tjejjer, ändå som lyckades ha sinnesnärvaro och ta sig till djursjukhuset!

I dag har jag varit i Boden och knåpat på rapporten tillsammans med studiekompisarna. Nu i eftermiddag blev det skidor ute på F21. I dag tog vi milspåret! Härligt...! Skruttan låg på bra med jämt drag i linan nästan hela varvet. När en fjärdedel återstod blev hon nog trött. Nu ligger hon och tar igen sig med Kärleken i sängen!

Träningsnarkoman nr. 1

Hej alla vänner där ute i cyberrymden...! Det skulle ni inte tro om mig va... att jag skulle bli en träningsnarkoman när det gäller egen fysisk träning. Men då visste ni ganska lite om mig. I mina "yngre" dagar spelade jag fotboll, volleyboll, orienterade och älskade friidrott, dessutom red jag minst fyra dagar i veckan.

I går var det vilodag för mig och Skruttan, så jag passade på att plugga och måla lister... mindre kul! Sakta men säkert så börjar huset komma i ordning. Vi avvaktar lite med badrummet eftersom Kärleken inte hinner med allt och jag vill ju inte slita ut honom i förväg. Pappsen står dock i standby och kommer så fort vi ropar!

Just nu pustar jag ut efter två varv i skidspåret med Skruttan... Ha ha, den lilla lurisen blev mäkta förvånad när jag tuffade på och inte vek av vid parkeringen som vi bukar. Tror faktiskt hon blev lite sur! Första varvet gick bra - kanske jag tycker att hon drar sämre för att jag själv kan åka på bra själv nu och ofta kommer i kapp henne. Andra varvet verkade hon sura och jag blev nog också sur efter ett tag och skällde lite på henne. Hon ville inte alls ligga där framme, men efter en lite längre diskussion så låg hon i alla fall längst fram med spänd lina - men hon tokdrog inte. Själv är jag stolt över mig själv och jag blir jätteglad när jag känner att det går lättare och lättare för varje pass. Dessutom har jag kommit på att jag skall fortsätta när barmarken gör sitt antågande - då skall vi springa samma sträcka. Det kan ju inte vara jobbigare än att åka skidor - snarare tvärt om - lättare att hålla balansen!

Pass 2

Japp, nästa gång vi kör pass 1 blir det två varv. Skruttan är en liten ful rackare har jag kommit på...! Trodde att hon var i dålig kondis, men nä - det som fattades var "haren" idag pinade hon på relativt bra men slog av efter ett tag. Men när hon fick korn på en skidåkare framför oss satte hon igång och tokdrog. Det var bara för mig att åka med. Sedan drog vi förbi skidåkaren och när hon märket att han inte hängde på saktade hon ner och väntade in honom, sedan var det full fart igen. Skidåkarens kommentar var: Nä, det kan inte vara roligt att inte få någon konkurrans... Jag la mig tillslut ca hundra meter bakom och ¨då pinade hon på allt vad hon kunde, men matte låg och plogade stundstals bakom så att vi inte kom i kapp. Där snackar vi fyspass för båda! Har kommit på att jag till nästa skidsäsong skall köpa ordentliga skate-pjäxor. Får inte riktigt bra stöd i mina kombipjhäxor längre.

I morgon är det vila... fast det börjar bli ett gift i kroppen att träna. Jag längtar redan till nästa pass. Har funderat lite på att börja springa på "vilodagarna" får se vad coachen säger om det. Jag är fruktansvårt taggad och mitt mål är att komma upp i den konditionen jag vet att jag har haft tidigare.

Pass 1

Japp - nu var vi inne på pass 1 igen. Skruttan pinade på relativt bra i dag, men jag måste nog hitta en hare att gå på så hon får upp lite tempo. I morgon är det ju pass två och jag får se hur bra hon går i morgon. Hon är en riktig tävlingsvovve... ;-) Vi kom i kapp en skidåkare och då ska hon minnsann dra i kapp och förbi. Hon vände sig om efter en stund och funderade på varför inte skidåkaren hakade på, men sedan gick hon med på att dra vidare. Vi skall även sätta igång med lydnad - skall bara hitta motivationen!

Igår var jag och Kärleken ut till Hindersön och Jopikgården. Vi skulle åka ut och fika och finurlig som jag var trodde jag att vi skulle vara ganska ensamma med den idén eftersom vädret inte var det bästa och folk antagligen skulle sitta hemma och kura framför någon brasa. Hm, jag insåg snabbt att det inte var så! Jopikgården är ett populärt utflyktsmål och det var smockat med fikasugna människor. Som tur var är jag ju inte blyg så vi fick snabbt ett bord och mumsade i oss nygräddade våfflor med grädde och hjortronsylt. Nu i veckan är det att stoppa näsan i böckerna och jobba på med uppgifterna.

Vinter...

Åh hå, ja jag tycker om vinter och snö, men jag blir lite avis på Jenny som har barmark och tränar förfullt nere i Trollhättan - jag vill också! Fast JA, jag vet det går att träna här uppe också - men det ÄR mycket lättare att hitta inspiration när det är barmark! Funderar att ibland ta pick och pack för träningsläger nere i Trollhättan hos mammsen... SUCK - har ju inte en lämplig bil!

Nå ja, jag och Skruttan bygger upp vår kondis både fysisk och psykiskt... Har lagt fram en träningsplan - fysisk träning två dagar i rad, vila den tredje. I går var pass två med skidor... förut har vi kört varannan dag och det har gått bra. Igår drog hon halva varvet och sedan la hon av, detta innebar att jag fick jobba mer fysiskt och det gick lätt. Så även min kondis håller på att byggas upp. Nu kunde jag köra på hela vägen - även fått in tekniken i backarna. Pass ett drog hon i jämn galopp hela varvet! Målet är att hon skall dra bägge passen hela varvet. Då kommer vi öka att vi kör två varv pass ett och ett varv pass två osv.

Vi har anmält oss till en tävling - och nu så måste lydnaden köras på allvar. Vi har ett mål att tävla lägre klass i år och pallra oss därifrån. Så nu år det bra att köra lydnad för fullt och så har vi ju spåret. Måste bli bättre på det så hårda spår så jag får ner tempot och på något sätt få henne att även ta apporterna. Fick många bra tips av Åke på vinterutbildningen på F21.

Ja, nog längtar jag till våren och barmarken. Då skall här tränas ännu mer hund! Sedan längtar jag till tjänstehundsskolan. Jag, Annelie och Ylva ska pallra oss ner. Ylva och Annelie skall gå HTU och jag skall gå sista delen i SäkSök instruktörsdelen. Skall bli så himla kul!

Skidor, skidor... och mer skidor!

Tur man är tjurskallig och van att fixa saker. När jag nu fick chock beskeded om bilen kände jag mig först ganska handfallen och grinfärdig! Just nu när man pluggar, utan jobb (som det ser ut så blir jag uppsagd i augusti), mitt i renovering och det värsta av allt mina och Skruttans tävlingsplaner! Men så kom jag på att Kärlekens gamla Audi funkar kanske ändå, så i går när jag vaknade och insåg att snöröjningen var i full gång drog jag ut med snöskyffeln. Kärleken undrade vad jag skulle ut och göra så tidigt och mitt svar var ganska enkelt! Jag skall slå på den kvinnliga charmen och få snöröjninge att hjälpa mig att skotta fram Audin som har stått orörd under de senaste snöfallen!

Knatade ut och insåg att det var ganska tidigt på dagen... Men kvinna som man är, så är man ju inte rädd för att spotta i nävarna! Med skyffeln i ett stadigt grepp så gick jag till gästparkeringen där vi ställt Audin - tja jag kan väl säga att jag nog kan telepati använda min kvinnliga charm! Snöröjjarna hade skottat bort den meter höga/1 och en halv meter breda gamla plogvallen som funnits bakom Audin var som helt bortblåst. Endast fem centimeter kvar! Hur lätt som helst att skotta ut på vägen, som sedan skottades bort av snöröjjarna. Det "tunga" jobbet var att rensa den översnöade Audin och skotta fram vid förarsidan så man kunde komma in i den. Höll max på i en kvart!

Glad i hågen gick jag in och Kärleken frågade om det inte hade gått och blev ganska häpen över att jag var klar! Han lovade att kolla så om den startade. Efter ett tag pluggande kände jag dock att jag var tungen att röra på mig, så jag bestämde sonika att gå och starta den själv och packa in mig och Skruttan i bilen för en tur till F21 och skidor!

Summa kardemumma! Jag har en Audi som jag snabbt har gjort om till hundbil!

Finns det en regnbågsbro för bilar...?

... ja, finns det en regnbågsbro för bilar? Vem vet? Jag vet i alla fall att min gamla trotjänare, BRR nu skall till bilkyrkogården. Fick domen hos Ford idag. Det fanns inget att göra än respirator ett år - sedan skulle BRR dö. Jag och Kärleken resonerade och kom fram till att göra pinan kort. Vi hämtade hem BRR för att den gamla trotjänaren skall få "somna" in hemma på gården. Jag vet att BRR har lämnat en vilja att bli "donator", så det kommer jag att se till att så sker. Vi har varit med om mycket tillsammans... och jag har många roliga och ledsamma minnen tillsammans med denna bil.

Vila i frid BRR,

du har funnits i vått och torrt!

Tagit mig från Luleå till Trollhättan!

Gett mig inte allt för dyra diselräkningar...

Som tur är har vi SAAB:en och Audin (men ingen kommer någonsin gå så billigt som BRR). Tyvärr så verkar Kärleken inte så road att SAAB:en skall bli en hundbil, men jag klarar mig just nu med Audin - finansiellt så har jag inte råd att skaffa en bil nu! Däremot tror jag att jag har sått ett litet frö hos Kärleken. Vi kikade nämligen på en citroen Berlingo och en citroen Nemo! (ja, Annelie jag vart kär i denna bil som hette Nemo. Köper jag en sådan så har Grålle en given plats... !).

Snabb som attan sa jag genast om jag köper en sådan när ekonimin tillåter behöver DU ALDRIG göra SAAB:en till en "hund" bil. Kärleken fick genast ett intresse och det kommer nog att bli en sådan så småningom. Känner jag Kärleken rätt så fortare än vad vi tror, eftersom jag annars måste nyttja SAAB:en en del och hm... där finns ett motsstånd att göra den till efterträdare av BRR! Jag förstår inte att det finns människor som inte tycker om att ha hundhår, snizlar, selar av alla de slag, apporter, spårpinnar, och annat matnyttigt som man måste ha för att klara sitt hundträneri... i bilen, (fast jag måste nog tillägga, att det ibland - ytterst sällan dock - är skönt att åka i en "hundren" bil).

Plugg, plugg och åter plugg...

Blä vad mycket jag har att plugga. Över 11 böcker att läsa, rapporter som skall skrivas och en massa annat som skall studeras. Tur att det är intressant... I dag hade jag tänkt ta ett pass i skidspåren med Skruttan. Tyvärr vaknade jag med värk i höften - rädd att en gammal skada skulle gå upp, så det blev vila idag.

Huset ser ut som ett större bombnedslag. Gissa om jag är less. Tror dock att Kärleken också börjar tycka det är stökigt! Idag satte han igång att sätta upp spånskvor, spacklade mm. Så nu får vi det snart i ordning även i köket... sedan var det det där med badrummet. Pappsen står i standby, hoppas även kärleken börjar tröttna att leva med ett halv rivet badrum.

I går var jag och Annelie i Boden och fick oss lite timmar i HV-ets regi. Alltid bra att träna vovvarna på. Skruttan var dock hemma så vi tränade på Nemo! Härlig kille det där och jag plåstrade om honom ordenligt. Han fick även ett plåster där det stod Grålle på! I april skall kanske Skruttan åka till Nemo för att få leka en helg. Då skall jag och Kärleken eventuellt ta en långhelg i Stockholm.

Borta bra men hemma bäst...

Nu är jag åter från Umeå. Veckan har varit bra, men intensiv. Nu har jag en lång kurs kvar, med massor av böcker att läsa, rapport som skall in osv. I juni är den slut, därefter ett härligt sommarlov - ja hör och häpna jag har sommarlov inte semester?! I september sätter det igång igen och då är det en 30 poängs uppsats att skriva. Har nästan funderat ut vad jag skall "forska" om...

Vinterutbildningen på F21 gick som väntat. Värsta fyspassen att plumsa i snön. Skruttan skötte sig superbra och fattade att hon skulle gå bakom. Tyvärr fattade hon dock inte att mattes fötter blev en typ så där 100% större med snöskor på. Fällde matte snyggt i en nedförfbacke och givet vis var fotografen framme! Nå ja, vi bjöd på skratt i alla fall. Påviset med skidor var också en härlig upplevelse. Fienden se upp säger jag bara - det är inte för inte de kallas "Vita Blixten"... Åh vad jag gillar bevakning.

Fick filmen från SBK och nog skymtar jag och Skruttan fram i några scener. En av HV-gubbarna såg genast att Skruttan var med på filmen: Hunden med de stora öronen - det är väl din, Carin! Utan öron ingen bevakningsvovve! Svarade jag då!

I morgon är det hundsjukvård på schemat. Tuffar i väg med Annelie till Boden för att samla ihop lite timmar för Hemvärnet.