Åter uppe tidigt...

Grrrr... bilar är till för att stå still, tror jag! Åter igen en tidig morgon, men utan att ha uträttat ett enda dugg. I går skulle jag till Boden för att träffa pluggkompisarna. Så hela familjen gick upp halv åtta - på tok för tidigt för en gammal schäfer. Som något grymtande gick och la sig igen efter morgonpromenaden. Medan jag och Kärleken åt frukost, så skämtade jag och sa: Skulle inte förvåna mig om de snart hör av sig och ställer in träffen

Det plingar till i telefonen och jag får ett SMS, och givetvis... Sjuka barn, vi träffas i morgon, skulle SMS:at dig i går men glömde! Tja, uppe i svinottan i onödan, men vad då? Fast jag måste nog ställa om dygnet lite. I alla fall så fick jag mycket gjort i går. Idag ringde klockan en timme tidigare. Q trodde nog inte sina öron och ögon när han var tvungen att gå promenad innan det hade blivit ljust ute! Kärleken skulle iväg en timme innan mig, men han kom in genom dörren tog mina bilnycklar och sa: Min bil startar inte, låt den stå med motovärmaren i

... och så drog han! För att göra en historia kort! Bilj-veln startar fortfarande inte! När jag satte mig i bilen strax efter 08:00 så sa den inte ens ett pip. Skickade ett SMS till kompisarna i Boden och gissa om jag blev ännu mer upprörd, när jag återigen får svaretatt de glömt SMS:a mig i går och att träffen är framflyttad till 14.00! Nå ja, bilen står där den står! Det är -20 grader och jag och vovvarna gick en kort promenad på isen. Sedan kröp vi ner under täcket igen... läste slut boken och nu har vi ätit lunch. Det blir nog ingen tripp till Boden idag. Gissa dock om man blir handikappad när man inte har en bil som startar! Tycker inte riktigt om att Kärleken TOG MIN BRR!