En bild från i vintras... känns faktiskt längesedan! Q, Skruttan, jag och husse på långpromenad vid Tomholmen. Just nu undrar jag var någonstans orken tog vägen? Jobbet håller nästan på att suga musten ur mig, men så tänker jag faktiskt på mina elever som kämpar för att få betyg mm. Fast det betyder ju också mer jobb åt mig - eftersom jag måste se till att alla som vill ska kunna kompletera arbeten!!!! Som tur är är det bara ca tre veckor kvar av terminen och sedan ett långt och härligt sommarlov...
Den här gången vet jag vad jag kommer att göra till hösten! Tar emot en ny sexa och kommer att jobba i världens "BÄSTA" arbetslag, eftersom vi formar det själva! Men, ja jag säger men, har jag tur så kommer jag in på specialpedagogprogrammet i Umeå som är på två år och får läsa med lön. Så alla vänner där ute i cyber-rymden håll alla era tummar och tassar!
Skruttan och jag har tinat upp från vår LÅNGA vinter vila! Sökkursen är avklarad! I tisdags var vi i Piteå, snarare Valsberget. En härlig ruta, som krävde en viss kondition från förarna - hm! Med andan i halsen släppte jag Skruttan på ett skick som efter ca fem meter resulterade i ett stup på ca 1,70 m ner. I full karriär störtade hon iväg, gissa om jag höll andan! Men precis i tid insåg hon att det kanske inte var en så bra idé att störta ut i rymden och stod och "vägde" vid stupet ett tag innan hon återfick balansen. Efter att hon funderat ett tag så hittade hon en annan väg ner för stupet och hittade "sin" figge! Kommentaren från instruktörerna var: Ja, hon hade i alla fall på hjärnan! Min super Känguru, så klart att hon har hjärnan på - frågan är bara om hon alltid använder den!
Första spåret la vi i går. Maria, jag och Marie träffades ute vid F21 och vi la spår åt varandra. medan de låg och gosade till sig körde vi lydnad ute i skogen. Platsliggning hann vi också med. Provade en ny variant i spåret. Tätt, tätt med apporter för att få ner tempot. Skruttan är superduktig spårar noga, men ibland blir hon för ivrig. Apporterna är mindre viktiga för henne - men vi jobbar på med det.
Nu blev det långt...!
Krameli kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar