Nä, nu j-vlar ska jag ta mig i kragen...

Sitter och surfar så här på kvällen och inser att det är dags att ta mig i kragen... Alla mina hundvänner tränar och tävlar och själv har jag en hund som hade kunnat kommit långt vid den här tiden. Så nu j-vlar kommer vi!

Tankar och funderingar
Har analyserat vad det är som gjort att jag inte kommit i gång! Slutsats efter allt grubblande - Carin ta dig i kragen, felet är inte att du har- hittat pojkvän, blivit sambo, köpt hus, renoverat hus, bytt jobb ect, ect. Det är heller inte alla motgångar som man möter i livet - klubbmässigt, arbetsmässigt, privat, som motarbetar ditt tränande! Man behöver inte älska alla och alla behöver inte älska dig!

Lär av gamla misstag...
Skall inte göra samma misstag igen och komma igång när hunden börjar bli till åren. Gamla Q hade kunnat komma långt om matte fått tummen ur. Fast i och för sig så har han ju faktiskt tävlat två SM!

Vision
På måndag drar jag i gång. Två pass om dagen - skogsarbete och lydnad är någon på?!

1. Träning och tävling skall bli kul igen!
2. Leta upp träningskompisarna igen!
3. Ska hunnit tävla minst apell innan Skruttan blir tre...
4. Skruttan skall bli FM-hund
5. Anmäl Skruttan till Korning
6. Året 2009 skall Etty vara klar för det mesta jag vill hitta på!
7. Föra dagbok!

NU........