SMÄRTA!

Hej och hå vilken helg! Glad i hågen styrde jag kosan mot Tåme på fredag eftermiddag... Väl framme och installerad i stugan, började jag känna "små" krampanfall i magen. Eftersom jag anser att man kan leva med smärta, gick jag och la mig för att sova bort smärtan. Jag inser dock att det är nog värre den här gången. Vid tio tiden på kvällen ringer jag Jossan som skulle vara kontrollant med mig och säger att jag måste nog ta mig in till akuten - för att i alla fall lindra smärtan och kunna genomföra cert-provet. Måste ha sett väldigt dålig ut när jag stod utanför akuten i Skellefteå! Har aldrig fått så snabb hjälp någonsin! En massa prover togs (ja även ett grav. test! - Sköterskan sa att det är rutin på så här unga flickor ?!) och sedan så fick jag ett rum att ligga i, i väntan på doktorn. Nä, jag var INTE GRAVID och det kunde jag tala om utan prov!

I vanliga fall så brukar jag inte få träffa den där snygga unga manliga läkaren, men nu fick jag det. Hade ju varit trevligt om man inte ser på tillfället... Denna unga läkare tror att det var njurstensanfall! Nå väl - även doktorn insåg nog att jag hade ont. Smärtlindring skulle jag få! Först fick jag någon typ av brustablett -fungerade inte, sedan fick jag någon seg gelé liknande vätska som skulle sväljas. Tja, läppar och tunga, hals och svalg domnade bort - men smärtan i magen i krampanfallen den var lika ihärdig! Tillslut fick jag en smärtstillande spruta och då NI! då blev jag rund under fötterna. Klockan 03.00 var jag åter installerad i stugan i Tåme och jag kan säga att jag somnade med en gång.

Lördagen gick bra - enstaka krampanfall, men smärtan var lindrigare. Ser man på själva cert-provet så godkände jag och Jossan 5 av 6 hundar! Helgen i sig var som vanligt mkt trevlig och jag hade verkligen sett fram emot att grilla, dricka rött och basta - nu har jag nog dock minskat lite i vikt, eftersom jag inte har ätit så mkt mer än bananer och druckit. Nå ja, i augusti så är jag nerbjuden för att rodda en funktionskontroll! Då ska jag ta igen det hela!